På tisdag ska Pegasus klippas igen, känner att det är behövligt. Det är inte vi som klipper honom, utan min tränare. Pegasus är ganska brötig att klippa så det behöver vi hjälp med. Vi ska helklippa honom, inte benen tror jag inte. Jag tycker helklippningär det absolut finaste, fast det ska vara kvar vid sadeln och benen.

---

Här hittade jag mycket bra information om klippning, läs vettja!


Hästar som utför dagligt arbete som den blir svettig av skall alltid ha en kort hårrem. En lång hårrem tar lång tid att torka och det föreligger hälsorisker för hästen i form av förkylning och muskelbesvär. Långhåriga hästar står dessutom och ”ångar” i stallet länge efter arbetspasset. Med en kort hårrrem hinner hästen torka medan den fortfarande är relativt varm. Det är också mycket mindre arbetsamt att hålla en kort hårrem ren och torr.

För att förhindra att hästen utvecklar en kraftig vinterfäll kan man börja lägga på den täcken redan i september. Men annars kan hästen klippas. Hur mycket hästen skall klippas beror på vilket arbete den utför och hur svettig den blir under arbetet. Klippningen skall utföras i oktober-november då vinterfällen ännu inte har hunnit växa sig riktigt lång och tjock, och för att hästen skall hinna vänja sig vid sin korta hårrem tills en värsta kylan sätter in. Vid behov kan hårremmen putsas till igen i december-januari, men aldrig senare än i början på februari för att inte störa utväxten av sommarpälsen.

När hästen blivit av med sin värmande vinterpäls blir det naturligtvis kallt för den. Lägg på ordentligt med varma täcken både inne i stallet och ute i hagen. Rider du ute skall du använda ländtäcke.

Det finns många olika sorters klippningar. De vanligaste är: spårklippning, jaktklippning (sekelklippning), filtklippning, hunterklippning och helklippning.
Vid spårklippning klipper man bara bort håret på undersidan av halsen och buken. Spårklippning kan räcka om hästen inte arbetas särskilt hårt och den inte svettas särskilt mycket. Om hästen inte är speciellt frusen av sig behöver den inte täcke på sig i stallet när man klippt den så här lite.

Jaktklippning, eller sekelklippning som det också kallas, klipper man bakom öronen där nackstycket skall ligga, undersidan av halsen och buken samt en remsa runt länden och svansen. Det finns tre varianter på hur högt upp man skall klippa: högt, mellan eller lågt.

Vid filtklippning klipper man som om det låg en filt över manke, rygg och kors.
Hunterklippning innebär att allt hår utom där sadeln skall ligga klipps bort. Varför sadelläget lämnas är för att suga åt sig svetten och lindra trycket från sadeln.
Helklippning kallas det när hela hästen är klippt.
När du skall klippa måste du räkna med att ha gott om tid, för ett hastverk kan aldrig bli bra. Om du väl rakat bort håret går det ju inte att sätta dit det igen. Har du aldrig klippt förut är det bra att se på någon annan första gången eller att ha med sig någon som kan sin sak. Att klippa riktigt snyggt är en svår konst.
Ta det försiktigt i början om hästen inte är van vid att klippas. Sätt på klippmaskinen och låt hästen vänja sig vid ljudet först. Är hästen känslig för ljudet kan man stoppa bomull i öronen på den för att minska surrandet från maskinen. Hästen skall ordentligt uppbunden och helst ha någon som står och småpratar och klappar den första gångerna. Lite hö kan också avleda uppmärksamheten från klippmaskinen.

En elektrisk klippmaskin är en ganska dyr investering så att låna av någon annan går precis lika bra. Men du skall däremot alltid ha din egen uppsättning med egna skär. Skär nöts snabbt och du skall alltid ha någon i reserv när du klipper. Dessutom kan skären föra med sig smittor som exempelvis ringorm.

Klippmaskinen skall alltid hållas ren och smord. När du satt på maskinen och låter den stå på för att hästen skall vänja sig vid ljudet skall du själv kontrollera att den låter som den ska. Det brukar finnas en justeringsskruv som man kan reglera hastigheten med. "Rusa" den i några sekunder och olja den med särskild olja avsedd härför. Om skären går trögt blir maskinen överhettad.

Var observant på att elektriska klippmaskiner ingalunda är riskfria. Hästen skall stå på torrt underlag och du själv skall ha gummistövlar eller skor med gummisula på. Om du skulle få en stöt av klippmaskinen skall du genas stänga av den och låta bli att använda den utan att ha skickat den på reparation först.

Man skall också vara mycket observant på var man har sladden. Hästen brukar oftast bli mer rädd för den ringlande sladden än för själva maskinen. Se till att du håller sladden borta från hästen. Det kan bli ödesdigert om hästen skulle trampa på den!
Föra att klippningen skall bli lika på båda sidor är det bäst att rita på hästen först med en tuschpenna, kolkrita eller tavelkrita. Vinkla maskinen så att den går lätt över huden och för den över huden mot horriktningen. Medans du klipper skall du borsta bort allt hår från hästen. Stänga av maskinen om den börjar kännas varm och låt den svalna en stund. Under tiden kan du rengöra och olja skäret.

Vissa delar skall man inte klippa med elmaskin utan med en handsax, såsom skapet, kindkedjegropen och strupen. Håret i öronen, runt mulen och på senor får heller inte klippas. Skall du klippa håret på benen över senorna kammar du upp håren med en kam och klipper av det för hand.

När du klippt färdigt borstar du av hela hästen och jämnar till eventuella ojämnheter. Vad som är särskilt viktigt är att visitera hästen och se om den fått några små sår under klippningen dessa måste i så fall tas om hand och rengöras med antiseptisk lösning. Rengör alltid maskin och skär efter varje användning.